Inåtvänd

Den senaste tiden har jag känt mig riktigt inåtvänd. Mest pga värk i rygg och axlar. Jag liksom grottar in mig istället för att hitta lösningar till problemet/lösa problemet. Grubblar mycket och får katastroftankar. Att jag har ont i axlar och nacke nu, beror mest på att jag är otränad och om man då lägger till ett mycket större hjälpbehov hos Linnea så blir det inget bra. Att vakna och känna direkt värken i svanken, känns rätt deprimerande. Men när man väl kommer upp och börjar röra på sig blir det mycket bättre. Smörjer axlarna med heat lotion och sover med betskena.

Jag glömmer bort mig och allt fokus ligger på barnen när någon har ont. Kanske inte så konstigt. Det är ju så man funkar. Men nu när Linnea mår mycket bättre. Hon får fortfarande ont när hon gör vissa saker, men rör sig bättre för egen maskin.

Saken blir ju inte bättre av att vi busigare i veckan pratade om att åka med mamma och systrar med familjer till ett lekland i Vimmerby och leka runt. Men det var ju bara att ställa in nu. Det är vid sånna tillfällen som OI verkligen suger. Att behöva avstå roliga saker pga benbrott eller smärta.

Nya tag nästa vecka! Se framåt och inte bakåt!