Nu är ju Akilles till åren kommen med sina 10 år på nacken och det finns inga garantier hur utgången blir.
Men blodproverna såg bra ut och ingen infektion fanns i kroppen. Men där emot reagerade han starkt när veterinären böjde på hans nacke åt ena hållet och ner mot skuldran. Så den nuvarande diagnosen är nackspärr. Han har påbörjat medicinering, som jag hoppas ska hjälpa.
Den senaste tiden borde julfeelingen ha infunnit sig. Men den kommer inte. Inte ens ikväll. För 6 veckor sen bröt Ebba armen och i fredags bröt Linnea lårbenet. Så då har all fokus kretsar kring det. Att lindra smärta och få vardagen att rulla med de nya förutsättningarna för stunden. Och på det en halt hund nu då. Det finns liksom inte riktigt tid till att känna in känslan. Och det här fantastiska vädret gör ju inte saken bättre.
Men trots att jag inte gjort något godis eller hängt upp julgardiner i köket så blir det jul ändå. Och även om jag inte har någon feeling, så har våra barn det. Och det är viktigast av allt. För julen är mest barnens högtid. Vi tjuvstartade lite i kväll och öppnade julklapparna från farmor och barnen fick varsin paket från mig och och Ted.
God Jul!!!
