Aktviteter

Här händer det grejer hela tiden. Vi har provat att ligga på spikmatta. Vi har pärlat och måla m tusch. Hoppat i sängen och gosat. Mysigt!

Published with Blogger-droid v1.6.6

Idioter

Vissa kommentarer känns bara för mycket. Varför? 
Varför ska det vara nödvändigt att sparka på dom som redan ligger? Skulle vilja skriva ett långt, väldigt långt inlägg om vad jag tycker och tänker. Men då blir jag väl avstängt här på denna sida. Så jag får väl spy min galla till mina närmaste kompisar muntligt istället.

Time

För frukost här hemma. Tjejerna har sen en stund tillbaka åkt till dagis. Jag har farmat färdigt. Så nu är det bara frukosten kvar innan plikten kallar. Kläder ska sorteras ut, disken ska tas och gardiner ska strykas. Ska nog ta och göra lite bullar sen också. Det är så smidigt nu när dom åker taxi till dagis. Det är bara att gå ut och hämta dom och sen fortsätta med det man gjorde innan. Men vissa dagar hämtar jag dom. Förut var jag tvungen att åka tjugo i två och sen komma hem halv tre. Nästan en hel timma sammanlagt bara för att hämta på dagis. Samma sak gällde på morgonen. Åka tjugo i åtta och hem halv nio. 
Måste också göra plats till alla blommor jag fick nu när jag fyllde. Fina blomgrupper och krukväxter som ska knökas in bland dom som redan finns. 


Minnena efter torsdagens äventyr börjar blekna mer och mer. Särskilt nu när jag inser att det gick bra för lilla Ebba. Vill gärna behålla orsaken till dom närmsta jag känner. Men på något sätt måste jag ändå få skriva av mig.  Det är som en rävsax det där. 

Idag...

... är jag glad för att jag fått tanka energi med min underbara familj. Jag är även glad för att alla mår bra. Idag ska vi ut i solen och njuta. Åka lite pulka och bara umgås.

I morgon är det vardag igen. Och alla förpliktelser är tillbaka. Tider och passa och läkarbesök på intågande. Både för mig och tjejerna.

Published with Blogger-droid v1.6.6

Kalas

Idag har vi varit hemma hos syrran. Vi firade mig och henne. Hon fyller på tisdag o jag fyllde i söndags. Kul har vi haft. Umgåtts och skrattat mycket. Nu sover hälften av familjen i bilen på vägen hem. Fick fina presenter. Tack! Är glad att hela min familj kan kalasa ihop trots att päronen är skilda. Uppskattas! När vi kommer hem, blir. det sova näst. Trött till tusen.

Published with Blogger-droid v1.6.6

Mår hyfsat

Nu mår jag bättre. Det hände en otäck sak igår som kunde ha slutat riktigt illa. Men nu ska vi bara ta igen några timmars sömn som vi missade i natt. Nu ska vi åka hem och ha härligt fredagsmys.

Published with Blogger-droid v1.6.6

Nu är det bara...

...ÅNGEST IGEN...

Försöker inte tänka på bilderna i mitt huvud. Usch, fy och helvete. Faans jäkla skit. Skulle vilja gå ut i skogen och skrika av mig rejält. Kasta något mot något annat. Vill spola tillbaka tiden och göra saker ogjort. Ska försöka sova utan att bilden dyker upp i huvudet. Det kommer att bli svårt. Men jag måste och jag behöver. Behöver träffa en viss person för att se att allt är bra. Ge en kram och säga jag älskar dig.  

Present.

Nu när jag fyllde år i januari, fick jag ett smycke av min man och mina tjejer. Tjejernas namn och deras månadssten finns på smycket. Mycket fint. Det ska bära varje dag.

Published with Blogger-droid v1.6.6

Det här måste ni titta på.

Har laddat upp ett filmklipp på min underbara dotter, som kämpar som tusan för att lära sig gå. Hon har varit rätt ointresserad av att gå. Hon har väl inte varit redo helt enkelt. Men nu hårdtränar dom på dagis. Och detta är resultatet hittills. Världens duktigaste unge!

http://katarinas.bloggplatsen.se/

Brudarna

Snowracerbrudarna

Linnea gräver grotta

Ebba spexar som vanligt

Tjejerna älskar verkligen att vara ute i snön. Nu är dom ju förvisso lite mer hindrade ute än jämnåriga. Att åka snowracer är dunder kul. Så då är det bara till att gå runt, runt och runt med dom i släptåg på vår uppfart. 
Sitta med varsin trädgårdsspade i snöhögen funkar det också. 


Tycker det är så härligt att ha möjligheten att få vara med barnen så mycket som jag får. Att få äran att vara med när dom utvecklas. Att alltid finnas till hands när dom behöver mig. När dom har ont, eller behöver hjälp, eller bara berätta vad dom har gjort på dagis. Få hjälp när man bakar eller sitta i soffan och titta på en film tillsammans. Få sitta nära och bara vara. 

Älskar er Ebba och Linnea. Kommer alltid finnas här för er dag som natt.

Testing, testing

Testar att göra ett inlägg från min nya HTC. Tar en stund att lära sig allt. Mycket krångligt m pekskärm. Men lär mig manövrera den bättre och bättre.

Published with Blogger-droid v1.6.6

Rehab bad

Tjejerna tar sig fram själva i vattnet.

Ebba har "kokat" kaffe.

Linnea leker med giraffen.

Att bada i den varma rehab bassängen är otroligt skönt tycker tjejerna. Den är lagom stor och varm. Dom följer med fröknarna på dagis varannan vecka, för att träna musklerna på ett skonsamt sätt. 
Har nu bokat upp en timma i bassängen på kvällen en gång i veckan utöver den tiden dom går med dagis. Ska bli skönt att komma iväg en gång i veckan på fritiden och bada med tjejerna. Man märker att dom utvecklas och blir modigare och modigare i vattnet. 
Och det bästa av allt är att dom får starkare muskler. Bara på en termin har det hänt mycket i badet. Nu hoppas vi på att det händer ännu mer denna termin. 

Jag tänker...

... låta mig opereras. Usch, fy och blä. Är så klart nervös och inte alls bekväm med tanken på att sövas och vakna upp på uppvaket. Konstigt att tanken på att söva barnen vid operation känns på något sätt lättare. Klart det är jobbigt. Men att jag själv ska ligga där på britsen och få medel i kroppen som gör att jag somnar. Sen dessutom att man vet att kirurgen ska skära i mig, känns inte alls bekvämt. Men jag har insett att det är det bästa för mig.
Var hos läkare i måndags. Trodde i min enfald att eftersom jag mår relativt bra, kan jag ju inte behöva opereras. Men tji fick jag. Mina värden var skyhöga. Ett värde var så högt att det inte ens var mätbart. Stora chocken kan man väl säga. På ett annat värde (som jag inte kommer ihåg vad det hette) var normalt max 1. Jag hade 16,1. Ups! Väldigt högt med andra ord. Symptomen är många. Och dom känns mer eller mindre.
Ska tillbaka till Eksjö om en månad. Har fått mediciner. Först en från när jag var på vårdcentralen och tog prover. Den är för att lugna ner hjärtat en aning (hjärtklappning). Och nu fick jag en annan medicin som ska stänga av producerandet av hormon, för att sen få en till där dom tillsätter rätt mängd dos av hormoner jag behöver. Än så länge känner jag inga biverkningar av den sista. Och hoppas givetvis att så förblir.
Så om en månad får jag en ny medicin och antagligen får jag även prata med kirurgen om operationen. Jag har även ett annat alternativ. Radioaktivt jodd. Är inte så sugen på det. För giftstruman kan komma tillbaka när det har gått ur kroppen. Varför kan inte alternativen vara lite roligare och enklare. Men jag tror jag har bestämt mig för att lägga mig på rygg och låta det bli operation som är det bästa och egentligen det enklaste alternativet. 
Har jag tur kanske jag blir sjukskriven några veckor efter operationen. Det skulle vara skönt. Tror jag blir säkrare på mitt alternativ efter jag har pratat med kirurgen. Försöker samla så mycket info som jag kan nu innan nästa besök hos farbror doktorn. 

Nu kan det bara bli bättre!

Förövrigt längtar jag efter att få träna igen. Eftersom hjärtat jobbar för fullt nu, så får jag snällt vänta tills jag blivit pigg efter operationen.

Nu är det bara...

... ÅNGEST

Ny frissa

Igår kväll var jag inne stan hos frissan. Hade egentligen velat färga håret lite ljusare också. Men dom hade inte tid för det just då. Så jag får väl se om jag gör det vid nästa klippning eller om jag gör det själv. I så fall blir det premiär. Har aldrig färgat håret på mig själv någon gång. Där emot brukar jag färga håret på andra. Är lite rädd för att jag ska missa någon stans. Vill inte ha tjockt hår. Jag skulle egentligen vilja ha någon snygg tuff och kort frisyr. Men det funkar inte när man har blivit tilldelad tjockt hår. Men får väl göra det bästa av situationen. Blev riktigt nöjd i alla fall. Skönt att ha lugg nu ett tag. Det är länge sen.

Före

Efter

Börjar närma sig dagen D

Det är så skönt att vara hemma medan tjejerna är på dagis. Jag går här hemma och plockar lite. Tvättar lite kläder, tar hand om disken. Men när jag har varit i farten en stund, måste jag sätta mig ner ett tag och vila. Blir yr när jag varit igång ett tag. Det stör mig inte så mycket. Men det är lite obehagligt. 
Börjar bli lite nervös inför läkarbesöket på måndag. Jag undrar vad överläkaren har att säga. Vad ska jag ställa in mig på. Det värsta. En operation. Vill inte bli chockad när han säger att jag bör opereras. Så jag får väl helt enkelt ställa in mig på det. Men flera jag har pratat med, har haft någon anhörig som har haft giftstruma, som bara har ätit medicin i några år och sen varit helt symtomfria sen dess. Vill hoppas på att det kommer att gälla mig med. Men det är väl ingen risk. Men jag vill hoppas på det. Någon gång ska man väl ha medvind.
Men jag vet en sak som jag tänker hålla fasta på. Jag vet att jag kommer bli helt bra till slut. Det målet tänker jag koncentrera mig på. För jag tänker bli helt bra igen. Punkt!

Shopping

Igår var jag på stan och shoppade lite. Eller lite och lite. Det blev en ganska dyr historia. Men vad gör man när barnen växer. Märkligt! Helt plötsligt gick båda tjejerna upp en storlek. Så det blev 3 mjukisbyxor var. Samt 2 tröjor var. Ett gäng trosor blev det också. Har en del kläder sen innan. Både ärvda och annat jag har köpt. Men som sagt. Kläderna börjar sitta åt på dom och byxorna har blivit lite för korta. 
Tycker det är illa vilket som. Barn som har för små kläder på sig och även barn som har alldeles för stora kläder. Där byxorna räcker ända ner under foten eller varför inte tröjor som går långt nedanför handen. Har alldeles för stora kläder på barnen ser minst lika illa ut som att sätta på barnen för små kläder. Men det är min åsikt. Ni andra kanske har någon annan.
För en gång skull köpte jag något nytt till mig själv. En tunika/klänning, som jag har tänkt ha på fredag när jag och mannen ska ut och äta middag. Ska bli riktigt härligt att få komma hemifrån och få umgås med vuxna utanför hemmet.
Tjejerna ska ha fredagsmys på annat håll.

Nu så...

... börjar det dra ihop sig för mig. I går fick jag kallelsen jag väntat på. På måndag ska jag till en överläkare i Eksjö för koll på min giftstruma. Är både nervös och glad. Nervös för jag att jag inte vet vad som väntar mig. Glad för att det inte tog så lång tid att få kallelsen. Vill bara lämna det här bakom mig och känna mig pigg och frisk igen. Få motionera och göra allt jag inte orkar just nu. Längtar till våren då jag förhoppningsvis är frisk igen.
Hoppas bara inte läkaren väljer att dom vill operera mig. För det är jag inte så sugen på. Men är det det enda alternativet för att bli frisk, så får jag väl ta det då.
Nu ska jag bara ringa till dom och kolla hur jag ska gå till väga, eftersom jag ska ta nya prover inför besöket. Stod på pappret att jag kunde ta proverna här i Nässjö.

Skoj

Hur skulle du förklara den gamla historien om "Blommor och bin" för dagens barn? Jo, förstår du. Ni möter varandra över Internet och är överens om att träffas på ett internetcafé. Om det finns en bra anslutning, så tar han sitt USB-minne och sätter in det i din USB-port. När överföringen är klar upptäcker du att du har glömt brandväggen. Nio månader senare får ni ett litet virus ♥

Inte så kul

Har ju känt mig hängig och allmänt nere sen i november. Var hos läkare förra veckan och tog en massa blodprover och även ett ekg, eftersom hjärtat slog lite för fort (109 i vilopuls). Normalt ska den ligga på 70-80 slag i minuten. Ekg:t visade bara att hjärtat slog fortare än normalt. 
Två dagar efter läkarbesöket ringde läkaren och berättade att jag har giftstruma. Troligtvis stressrelaterat. Kan vara ärftligt med. Men i detta fallet är det nog pga stressen. Den inre stressen skulle jag tippa på.
Efter att jag fått prata av mig med släktingar och kompisar, känner jag mig rätt lugn. Men nu går jag och väntar på att få en remiss till en specialist i Eksjö, för fler prover och då får jag förhoppningsvis reda på om jag behöver genomgå en operation eller någon annan behandling. Min sköldkörtel producerar för mycket hormoner, då blir kroppen förgiftad. Kroppen förgiftar sig själv med andra ord. 
Äter medicin som ska sänka pulsen, till rätt nivå. Har blivit mycket piggare sen jag fick veta varför jag mått dåligt och ännu bättre sen jag började ta medicinen. Känns inte speciellt kul att behöva ta hjärtmedicin och vara snart 31 år. Det rimmar fel i mina öron.
Men men, nu är det som det är. Men känner inte att jag mår speciellt dåligt. Just nu känns det bara som vanligt halsont. Det svider lite och jag känner mig tjock i halsen. Men för övrigt känns allt bra. Musklerna (har varit svag i armar och ben) har inte återhämtat sig riktigt än. Men jag kämpar på, så gott det går. För en gång skull har jag inte blivit speciellt nedstämd. Det är inte lönt. Jag tjänar ju ingenting på det.
Året kan nu bara bli bättre för mig nu.

2011

Detta året tror jag kommer att bli riktigt bra. Känner stor positiv energi för detta året. Stora planer har vi  i familjen. Ser bland annat fram emot en rejäl sommar med mycket husvagnsboende. Riktigt kul kommer det att bli, då hela familjen uppskattar husvagns semestrande. Vi ska bland annat åka tillbaka till Borås. Riktigt bra och fin djurpark har dom där. Denna gången blir det i så fall lite fler nätter. Sen får vi se vart vi hamnar. En tur till blekinge blir det nog också. Och säkert Västervik och Lysingsbadet.

Men nu först ska vi slänga ut julen. Tänker inte vänta till 13:e. Tycker julen tar slut lagom till nyår. Sen behöver inte sakerna vara framme längre. Sen blir det kalas på kalas. Minst ett i månaden blir det. 

Först ut är jag om 20 dagar.

Det roliga är att jag har gått ner en del i vikt under runt julen nu. Ca 6 kg är det. Men misstänker att det är en del muskler också. Men har tänkt gå ner 7 kg till, då är jag i mål. Om jag går med i vikt väktarna igen, vet jag inte. I så fall skulle det vara för peppningen man får där. Lite lättare att vara motiverad då. Något annat som motiverar mig är x-box 360´s kinect. När vi lånade syrrans kinect för ett tag sen, hade jag träningsvärk i två dagar efter. Är man sadist om man tycker träningsvärk känns skönt? Jag tycker  i alla fall att det är skönt att känna att kroppen har jobbat. Tänkte spela lite sen, dansa bl.a. Men det beror lite på vad tjejerna vill hitta på sen.
Men nu först lunch. Amerikanska pannkakor blir det. Det gillar brudarna.