Hjälpmedelcentralen

Dagen har vi spenderat på hjälpmedelcentralen i Jönköping. Vi åkte först dit där vi brukar vara. Men där var dom inte längre. I nya lokaler fanns dom på ryhovs område. Mycket bättre lokaler.

Idag skulle vi prova ut en ny större permobil till tjejerna. Dom hade två olika med sig. En som vi önskat och en större liknande som den tjejerna redan har. 

Ebba valde nästan direkt denna:

Den här ville vi haft från början. Men blev nekade. Men nu var det inga protester från hjälpmedelcentralens sida. 

Linnea var mer inne på denna som också visades upp.  

Efter att ha provkört den andra lite mer och testat att klättra upp på denna här ovan, ändrade hon sig och tog samma som Ebba. 

Tror det kommer bli bra. Vi slipper lyfta i och ur dom från permobilerna. Och nu när vintern kommer och med det overaller och vinterkängor, så är det inte så smidigt för tjejerna att klättra själva. Och vi måste tänka på våra ryggar. Men framförallt det vi strävar efter är att tjejerna ska bli självständiga så mycket det går. Att kunna klara sig lika bra på sitt sätt som andra 6-åringar.

Tjejerna har vuxit ur sina innerullar. Så nya sånna provades ut också. Sprillans nya blir det, med en ny modell som gör att fotplattan blir lite större.

Idag sitter Ebba och Linnea på tripp trapp stolar vid köksbordet. Och åter igen brukar vi få lyfta. Eftersom köksbordet är ganska högt, så blir första steget väldigt högt upp från golvet. Fick tips om en höj- och sänkbar stol. Så nu har vi även provat ut var sin sån till tjejerna. 

Är så glad över att det finns hjälpmedel att tillgå. Det gör att tjejerna kan utvecklas till självständiga individer och det underlättar våra liv. 

Bilderna är lånade från permobil. 

Knyta skorna

Idag sa Ebba helt plötsligt att hon kunde knyta skorna. För det hade minsann Agent Ozo lärt henne. Fram med varsin converse. Sen blev det göra och göra om. Linnea övade med pappa och jag tog Ebba. Ebba fick in snitsen rätt så fort. Så nu kan hon momentet. Lite mer övning, så går det som en dans. 

Min lilla tjeja på snart 6,5 år kan knyta skorna själv. Så häftigt och kul!

Öva, öva, öva...

Medan jag hjälpte Linnea lite, så sa Ebba: Titta här mamma!! Har fixat det helt själv. 

Stolt som en tupp var hon. Vi andra också.

En tripp till veterinären igen

Usch! Det kändes inte alls bra att åka till veterinären idag. Det är inte så länge sen jag var där och avlivade älskade Russin. 

Upptäckte här om dagen att Sudden hade ont ovanför vänstra frambenet. Idag var han riktigt off och när han kom och gick, syntes en rejäl svullnad mellan skuldran och frambenet. Den var mjuk och mer än fem cm i omfång. 

Efter undersökning och vägning, sövdes han och jag fick åka hem och hämta honom några timmar senare. Han var lite sur och tratten tyckte han inte om eftersom han inte kunde vända sig i buren. 

Väl hemma blev han lite gladare. Hungrig till max. 

Ordination smärtstillande i några dagar och penicillin. Dessutom är det bara inne som gäller för stackarn tills såren har läkt. En slang som dränage fick han, så allt var ska rinna ut. Den får han ha till efter helgen. 

Trött och lite sur efter operationen

Troligtvis fick han infektionen av en smutsig klo från en arg katt. Skulle tippa på den okastrerade hankatten som stryker omkring här i kvarteret. 

Men som tur va, var ju att jag fick ta med vår älskade Sudden hem igen vid liv. 

Störande grannar och kattplågeri

Nu är gränsen nådd. Oturligt nog kan man tyvärr inte välja sina grannar. Man tittar ju på huset som man vill köpa och väljer där efter om man vill buda eller inte. 

Vi är nog inte världens bästa grannar heller som kör med traktor och fyrhjulingar på tomten. Kan väl tillägga att den är på 3000 kvadratmeter. Men vi för "oväsen" på dagtid. Dessutom låter vi inte över hela kvarteret när vi pratar med varandra. 

Nu i helgen (både fred. och lörd.) har grannen dragit igång motorsågen kl halv sju på kvällen, för att stå och kapa grövre grenar. 

Visst fine, måste man så måste man. 

Men idag brast det när en liten grannkatt som bor längre bort på gatan kom och hälsade på hos grannen.

Jag tar historien från början.

Katten var rätt så nyinflyttad i området när husse och matte var borta något dygn. Katten gick då hem till grannen eftersom den antagligen var kelsjuk och säkert hungrig. Grannen tog då in den eftersom dom trodde den var vilse/övergiven. Den hade för övrigt halsband.

MiniSudden som vi kallar katten är nog en sån katt som går med på det mesta. 

Mini kom tillbaka till grannen hela tiden i hopp om att få mat trots att ägarna var hemma. Grannbarnen bar runt på katten, jagade den, lyfte upp den på bilen och en gång försökte dom stänga in den i soptunnan. Mamman brydde sig halvhjärtat. När jag fick reda på var den bodde tog jag med den hem till sig och berättade för husse att grannarna var elaka mot den. Han skulle ta sig ett snack med vår granne.

Idag när vi var ute kom mini åter till grannarna. Stod och tittade lite diskret på dom. Barnen använde katten som en leksak. Sa till dom eftersom jag inte kunde låta bli. Efter en stund var barnen på katten igen och drog den i svansen och slog på den med pinne. Löst men helt oacceptabelt ändå. Denna gången var jag argare än innan eftersom jag i min enfald trodde att dom hade lärt sig något. Efter vi varit och eldat lite grenar i skogen, var jag på väg till framsidan för att lämna något, ser jag en av grannbarnen måtta en spark mot katten. Vet inte om sparken träffade. Katten sprang från sparken så att säga. Ännu argare blev jag denna gången. Tänkte efteråt att jag borde ha hotat med polisen. Om hen ens vet vad det är. Tanken är nu att jag antingen går bort till miniSuddens ägare och berättar vad grannbarnen har gjort, så får dom klara ut det själva. Eller lämna ett brev till ägaren där allt står. Tänk om katten bara kunde sluta att gå hit och tillåta sig bli plågad. Det hade varit det enklaste. Kan inte se på när den stackarn blir behandlad så. 

Tycker nu ännu mindre om dom. Visst kan man störa sig på både större och mindre saker. Men man accepterar ändå att man är olika. Lika så andra kanske stör sig på oss. Men att ge sig på en oskyldig katt, där går gränsen. 

Vab, trädgård och fantastiskt väder

Denna veckan har mest bestått i vab. Halsfluss, snoriga näsor och nu en jäkla rethosta. Stackars barn! Men rätt pigga ändå. Ebba var hemma från skolan med feber några dagar i veckan, men någon halsfluss blev det inte som tur va.

Men nu är det host, host, host... Lugnar det inte ner sig, så får det bli ett besök hos farbror doktorn för damerna.

Igår var vi ute och njöt av denna härliga höst. Fantastiskt efter en så perfekt sommar.

Gjorde rent hos hönorna, planterade en "ärvd" buske och fyllde ut gröpper i gräsmattan. Nu börjar det bli bra. Till nästa säsong kommer det stå ett växthus på tomten också. Som jag har längtat. 

I veckan ska vi plantera lite vårlökar. Nu har vi bott här i lite mer än ett år och vet vad vi saknar och vad vi skulle vilja plantera.

Innan kärlen kommer, ska vi försöka få ner plintarna till altanen på baksidan. För då kan vi börja tidigt nästa år med reglar och trallen.

Men det roligaste av allt igår va att tjejerna fick prova att köra fyrhjuling. En liten som vi ställde ner hastigheten på. Hjälm på och sen gasa. Det märktes att dom har körvana sen innan (permobilerna). När dom hade kört några varv, kopplade vi på gräsuppsamlaren. Vad smidigt det var att slippa kratta upp alla löv förhand. Barnarbete kanske det kallas. Hahaha!! Vi fick nästan tvinga in barnen på eftermiddagen när det var dags för middag. 

Kvällen erbjöd lite kusinlek och fika.

Bakade en riktigt god sockerkaka med rivet apelsinskal i. Åh vilken god doft och smak.

Så här trött blir man efter en härlig dag ute i det fina vädret. Sudden har parkerat sig mitt i som vanligt.

Tjejerna sitter och målar katter, rävar och annat fint medan jag slappar. Borde dammsuga och torka golv. Men ärligt så skiter jag i det idag. 

VAB - En dag med Linnea

Började dagen med en dos kåvepenin. Urk! Sen blev det lite "skola". Öva på att skriva små bokstäver. Strax efter skulle vi leta olika smurfar i en bok. Den satt vi med länge. Vissa smurfar var svåra att hitta. 

När inte boken var rolig längre, så skulle vi pärla. 

Ett medicinschema är bra att ha. Så Linnea gjorde sig ett. 

Att vara hemma med sjuka tjejer består aldrig i vila och filmer. Nä, fullt ös medvetslös!