Helgen som varit

Tjejerna har fått långhelg. Var lediga torsdag och fredag. Egentligen var det sportlov v.7 här. Men inte i andra delar av Sverige. Då den infaller v.8. I fredags var vi i Jönköping på Monkey Town och rastade barn. Monkey Town är som busfabriken eller leo´s lekland m.m. Från början var det inte så mycket folk där. Men sen började rätt många drälla in. En undran var ju förståss var alla föräldrar är till dom mindre barnen, som härjar omkring vind för våg. Tror många föräldrar sitter vid sina bord och tar en kaffe och kaka och sen låter barnen härja omkring. Det funkar väl när man har stora självständiga barn, som vet hur man bör uppföra sig och visa hänsyn till andra. Det var inte ett barn vi fick säga till, där det var stor fara för Ebba och Linneas säkerhet. Och inte en enda förälder syndes till. Bl.a ett barn som sög tag i Linnea när hon skulle åka rutschkana, för att detta barnet skulle minsann åka först. Vad hade hänt om h*n hade hållt kvar i armen trots att jag sa ifrån. Nu gick allt bra med henne. Men chockad var hon, det syndes. Och var var den föräldern? Jo vid ett bord och pratade med en kompis. Ingen koll överhuvudtaget. Nu kanske ni tycker, vad är det och jaga upp sig för. För mig är det en stor grej att vi ska kunna åka iväg på grejer som alla andra med "friska" barn kan. Vi ska inte behöva sitta hemma och uggla bara för att det finns risker med att åka till ställen där det vistas många barn. Men tycker att alla ska ta sitt ansvar för sina barn. Trodde föräldrarna ville leka med sina barn. Inte sitta och fika. Jag tar mitt ansvar och är nära mina barn. Och är det då någon som utgör fysik fara för Ebba och Linnea, då kan ni räkna med att jag säger ifrån. 
Efter Monkey Town shoppade vi på A6 och City Gross. Sen bar det hemåt för en lugn fredagskväll framför tvn med godis och dricka.


Hade lovat mamma att jag skulle göra dumlekakor och ta med mig till kalaset på lördagen. Tur att dom är smidiga och snabba att göra. Eftersom jag inte är något fan av James Bond, passade jag på att göra dom medan dom andra tittade på film. Gjorde med vanlig dumle. Men även apelsin/mango och lakrits. Jag är rätt svag för lakrits. Apelsin/mango kommer jag inte använda fler gånger. Det blev inte så gott. 
Så kalas då på lördagen i mitt Västervik. Saknar! Körde ifrån matstolar till tjejerna. Men det löste sig ändå. Soffan funkade bra att sitta i. Det var kul att träffa syskonen och mamma igen. C träffar jag ju nästan varje dag. Fick mycket god mat. Tror alla tog två portioner. Sen var det efterrätt och fika. Åkte hem lagom till melodifestivalen. Den missade tjejerna big time. Dom somnade i bilen och sen var dom vakna en stund för att sen somna om i soffan. Kvällens favoriter var Linda Bengtzing, Nicke Borg. Kul att båda dom kom till Globen på en gång. Min lilla Ebba gillar Sara Lumholdt´s Enemy. Ungefär som förra årets bidrag Manboy, som sjöngs flitigt här hemma då. Själv har jag Sanna Nielsens bidrag som storfavorit. Tycker fortfarande att Empty room borde ha vunnit. 


Söndagen fördrevs genom lek, tv tittande och alla kidsen badade badkar. På eftermiddagen hade jag och tjejerna lite kvalitetstid. Då tittade vi på film och åt godis. Härligt!

Sötnos

Min lilla dundersöta Ebba utklädd till kisse miss. Passade på att ta kort på henne när hon klätt ut sig igår när vi var på ortoped tekniska. Hon fräste och slog med handen. Och hon hade döpt sig till Russin. Precis som gammelkatten vi har här hemma.
Funderar på om jag ska förstora kortet framöver.

Published with Blogger-droid v1.6.7

Skönt för skälen

Vad skönt det är att rensa ur gammal skit. Slänga en massa skräp. På något sätt blir man lite lättare. Kanske inte kilomässigt utan själsligt. Hemmet skalas nu av till ett opersonligt hem, där inget igenkännande ska kunna göras. Alla fotografier plockas ner. Vill inte! Alla grejer och teckningar som barnen gjort måste också läggas i låda. Men det är bara tillfälligt, som tur är. Det ska plockas upp hur eller hur. Vare sig det blir här igen eller i ett annat hus.
Men måste säga att det var dags att rensa. Det borde man göra oftare. För vad mycket skit man samlar på sig.
I morgon är det dags för tvättstugan att få sig en omgång. Får göra så mycket jag hinner. Inte lätt att hinna med allt, när man har hand om tjejerna samtidigt. Och. Särskilt inte när man måste påminna om toabesök med jämna mellanrum.

Tack för att ni läser och vill ta del av vårt liv!

Published with Blogger-droid v1.6.6

Fixar och donar

Idag håller jag på och fixar lite inne i sovrummet. Skurar golv och tar bort lite färgstänk. Torkar dammiga möbler, och ställer dom tillrätta. Baxar in madrasserna i sängstommen. Ska bädda rent och sen blir det till att skruva dit gardinfästen och fönsterbrädan igen. Men det låter jag nog mannen göra. 
Tycker färgen blev perfekt där inne. Varm men ändå ljus. Strand heter visst färgen. Ska bli skönt att få ordning på vardagsrummet igen. Känns som vi bor som "taikons". Men tur att det inte alltid är så. 


Vi har även fixat i ordning i tjejernas rum. Flyttat ihop sängarna, så det blev en stor säng. Linnea har den senaste tiden kommit in till oss varenda natt. Antingen drar det kallt vid hennes sida eller så behöver hon närhet. Så nu flyttade vi hennes säng till Ebbas sida, där det är varmare. Vad lycklig hon var när hon kom ut i morse och jubilerade ut att hon minsann sovit i sin egen säng hela natten. Nu hoppas vi att det fortsätter så också. Sover inget vidare, när det är trångt i sängen. Men barnen gör det i alla fall. 

Förvaring

Hade lite burkar över, så kom på att jag kunde förvara våra värmeljus i dom. Innan har dom legat huller om buller i en låda i köket. Nu ska jag bara hitta en bra plats, där dom ska stå. Får nog bli framme så dom syns. Tyckte det blev rätt fint.

Published with Blogger-droid v1.6.6

Det kom...

... ett kort på posten idag. Det var adresserat till Ebba och Linnea. Det var från deras taxi chaufför, som är på semester. Vad omtänksamt av henne. Hon är så trevlig och väldigt mån om att tjejerna ska ha det bra. Litar till fullo på att Ebba och Linnea åker säkert till och från dagis.

Published with Blogger-droid v1.6.6

Dilemma

Nu när nästan alla väggar är målade. Så upptäckte jag att det blivit en mörkare rand uppe vid taket. Troligtvis beror det på att färgen är målad två gånger där. Alltså först med pensel och sen med rollern, en liten bit omlott. Frågan är nu hur jag ska göra för att få bort randen. Börjar jag måla med pensel igen uppe vid listen, är väl risken rätt stor att randen blir ännu mörkare för att det då blir tre lager färg där och två på resten av väggen. Frågan är också om färgen blir mörkare och mörkare ju fler lager man målar. Eller om färgen inte blir mörkare efter två målningar. Jag har inte råkat ut för det här dilemmat innan. Så blev det inte någon gång i tjejernas rum när jag målade där. Vågar inte måla ett lager till i sovrummet ifall det ändå inte hjälper. Finns det någon som vet hur det funkar om färgen blir mörkare och mörkare ju mer man målar? Känns inte kul att fortsätta måla nu när jag inte är nöjd med resultatet. Men måste väl.

Min dag...

... har i stort sett bestått i att måla väggar. Men först dammsuga bort allt slipdamm på väggar och lister. Och i och med att det står en stor sängstomme och två rejäla garderober där inne, blir det smått omständigt. Och tar lång tid, eftersom man får flytta om möblerna lite. Nu är det bara väggen bakom garderoberna kvar. Sen är det klart. Tror inte tjejerna uppskattar att madrasserna ska in i sovrummet igen. Det har varit mysigt att somna där på kvällen.

Published with Blogger-droid v1.6.6

Bullbak

Idag drog jag igång ett bullbak med tjejerna. Efter att ha googlat runt lite på olika fyllningar, fick det bli kanelbullar med riven choklad i. Har inte smakat dom än. Men det luktade himmelskt från ugnen förut. Har lite andra funderingar på fyllningar till nästa bullbak. Sylt ska vara populärt också. Frysta bär måste jag prova någon gång med. Varför bakar man så sällan, när det är så roligt?

Published with Blogger-droid v1.6.6

Böcker

Lyssnade färdigt på Liza Marklunds Livstid förra veckan. Har börjat lyssna på den innan, men orkade då inte lyssna klart. Har läst alla andra tidigare böcker om Annika Bengtzon. Här är en kort beskrivning om boken livstid:


- Jag gjorde det inte, sa Annika. Det var inte jag.
- Vet du, sa kommissarie Q, det säger nästan alla.
Annika Bengtzon misstänks för mordbrand i sitt eget hus.
När David Lindholm, Sveriges mest kända polis, hittas skjuten i sängen identifierar hon sig snabbt med hans unga hustru Julia.
Julia hotas av livstids fängelse för mord, både på sin man och sin försvunna fyraårige son Alexander.
Men Julia nekar. Det var inte hon. Det var en annan kvinna som sköt hennes man och kidnappade hennes son.
Medan tillvaron rasar samman omkring Annika gräver hon sig allt djupare ner i den mördade polisens våldsamma förflutna.
Till slut återstår två grundläggande frågor.
Om Julia ljuger: Var har hon gömt Alexander?
Om hon talar sanning: Vem håller honom fången?
Livstid är en thriller om människans längtan efter det eviga: kärleken, makten, meningsfullheten - och barnen.
Den är en direkt fortsättning på Nobels testamente.

Har nu börjat lyssna på den sista boken av Liza. En plats i solen heter den. Verkar än så länge bra. Har "bara" 14 timmar kvar att lyssna. Så kan inte berätta så mycket om den än. Annika ska precis åka ner till Spanien pga. mordet på den svenska familjen där. 

Bra start på veckan

Så här nöjd och tillfreds här jag inte känt mig på länge. Känns som att vinden blåser med oss nu och inte mot oss. Härliga känsla! Tjejerna har haft det bra på dagis. Maken och jag har grejat i sovrummet. Jag har slipat dörrpost och torkat av allt som blivit slipat innan. T har bredspacklat klart och medan jag var iväg i Eksjö hos läkaren målade han runt fönster och dörrar. Skönt att jag slapp göra det. Så snart är det dags för mig att börja måla väggarna. Projekt renovera sovrum snart slutfört.

Hos läkaren gick det bra. Förstår förvisso inte varför jag var tvungen att åka dit. Kunde lika gärna ha tagit det per telefon. På tre veckor har värdena gått från skyhöga ner till normala. Det märks fysiskt på mig. Är så mycket piggare nu. Så i och med att värdena låg bra nu, så ska jag plocka bort hjärt medicinen. Och idag fick jag en annan som jag ska ta istället, för att hålla hormonnivån fortsatt normal. Sen ska jag ta nya prover om tre veckor. För att se om dosen är rätt inställd. Och någon gång efter det får jag kallelsen från kirurgen ang. operationen. Då bara informationsmöte. Sen tid för op. Har insett att jag behöver göra den. Ingen idé att streta emot då. Fråga så många frågor som möjligt till kirurgen. Då är jag förberedd och trygg.

Ska bära in Linnea till sin säng nu. Hon somnade i vår säng i vardagsrummet framför familjen annorlunda. Sen blir det sova för mig med.
Natti natti!

Published with Blogger-droid v1.6.6

Tidig söndag

Trots sen lördag kväll, var det bara att stiga upp klockan sju. Väcka upp hela familjen, för att äta frukost och göra oss i ordning för att åka bort till det tilltänkta huset. Träffa mäklaren och mäta och kolla än en gång mer noggrant. Vi väntar nu besked från en annan budgivare. Kan det stora huset bli vårt. Jag hoppas så klart det. Ett hus där alla barnen kan växa upp i och få gott om plats. Ett hus man kan bjuda hem en massa folk i och kunna umgås utan att behöva trängas. Det skulle vara drömmen. Få en hall, lika stor som vårt nuvarande vardagsrum. Bara det är underbart. Det kommer bli mycket jobb. Och vi kommer få jobba länge. Men det skulle kunna bli ett drömboende, helt klart. Så nu hoppas jag av hela mitt hjärta att det kommer att gå vägen, ända fram till mål.
Det var en annan mäklare där idag. En riktigt trevlig sådan som rekommenderade oss att ringa och stämma träff med nämnden (politikerna) som ansvarar för försäljningen. Just för att dom ska förstå hur mycket det skulle betyda för oss att äga ett sånt här hus. Huset där Ebba och Linnea skulle kunna få gott om plats för hjälpmedlen och kunna ta sig fram utan att behöva trängas. Som nuläget är kan dom inte ens säkert vistas på övervåningen. Så ska det inte behöva vara. 
I morgon ska jag leta rätt på ett telefonnummer för att boka in ett möte snarast möjliga. Hoppas det går vägen. 
I morgon ska jag även åka till Eksjö för att besöka min struma läkare. Hoppas det inte blir operation än. Eller så är det bättre att det blir snart och inte precis lagom när vi ev. köper hus. Det skulle vara riktigt taskig tajming. Men hoppas på att jag kan styra det där själv lite också. Det måste ju passa in i vardagen. För övrigt mår jag ungefär som vanligt igen. Symtomen är mycket dovare och jag orkar mycket mer. Var och tog prover i veckan inför måndagens läkarbesök. 


Ikväll blir det Solsidan och Wallander och söndagkvällen är gjord. Måste även sätta mig med mitt handarbete och slutföra det, så Linnea kan få sin kanin.

 Ha en fortsatt trevlig söndag!

Härliga lördag

Dagen börjades tidigt. Halv sju vaknade hönorna. Hann bli pigg fort, så då var det bara att stiga upp. Packade jag ihop allas badkläder. Det gäller att man håller koll så man inte missar någons när vi är så många som ska iväg. Tjejerna hjälpte till att packa i i väskorna. Ville ha allt färdigt innan frukosten, så man kunde äta i lugn och ro innan avfärd mot simhallen i Sävsjö och möta upp fam. J.
Sävsjö har ett litet gemytligt badhus. Med varm och härlig luft. Om man jämför med Jönköpings då som är svinkall invändigt.
Tjejerna höll sig mestadels i trappen ner mot bassängen. Där kunde dom gå omkring. Och huliganen Linnea kom ju på att man kunde kasta sig från trappsteget. Hon medvetet sänkte ner huvudet under ytan när hon landade. Det är ingen luftfärd vi diskuterar nu. Utan ett skutt på någon meter. En modig tjej som har hamnat i sitt rätta element. Även Ebba älskar vattnet. Hon gör sånt som Linnea konstigt nog inte vågar. Som att ligga på rygg och flyta runt. Och sen vända tillbaka till mage. Önskar bara att hon skulle bli bättre på att sträcka ut benen mer i vattnet. Ska försöka komma ihåg att påminna henne om det nästa gång i åker till badet. Tror hon håller benen lite uppdragna för att hon har brutit sig så många gånger att hon helt enkelt inte vågar, ifall hon bryter sig. Eller så är det för att det känns lustigt i rumpan där spikarna rör sig. Något att försöka ta reda på tills nästa gång. Får försöka åka någon gång när det är mindre besökare i simhallen, så man i lugn och ro kan "träna" lite också.
Jag och M-L tog med oss tjejerna för att bubbla lite. En hit hos Ebba. Men Linnea blev fort rastlös och ville gå upp. Skönt var det och varmt och gött också. Tänk om man kunde ha en sån bubbelpool hemma.
En stund innan vi skulle gå upp, behövde vi fylla på energin lite. Så då blev det glass och dricka. För att sen hoppa i och bada en stund till. I tre timmar var vi i vattnet. Inte undra på att Linnea blev helt slut. Så länge har tjejerna aldrig varit i och badat. När vi var klara och på väg ut till bilen, somnade huliganen. Då hade hon gjort sitt.
Stannade vid hemmakväll för att inhandla godis till kvällens melodifestival.
Hade så klart Sanna som favorit. Men hade även ett par andra bidrag, jag hejade på. Som Brolle, The Moniker och Christian Walz. Jag och Ebba satt och "skrek" och klappade händerna när Sanna gick vidare direkt till globen. Kul att hon redan är klar för final.
Men fortfarande är mellanakterna under all kritik. Till nästa år MÅSTE svt komma på något roligt mellan låtarna. Rena rama skiten säger jag. Tur att man förvisso får chansen att springa på toa då. Men det behöver man inte mellan varje låt direkt.


Min pappa och hans fru kom på besök i eftermiddags också. Kul med spontana nattgäster. Tur att vi faktiskt har ett gästrum/kontor att låna ut eftersom min släkt bor en bit bort. Lite för långt att åka över dagen enligt mig.


Dags att krypa till sängs. Upp tidigt i morgon igen. Ska iväg en sväng på morgonen. Kul ska det bli och spännande. Undra om det känns lika bra som förra gången.

Bebis prat

Det pratas väldig mycket om bebisar här hemma nu. Bebisar i magen som kommer ut genom snippan eller magen. Det stoppas gossedjur innanför tröjan. Magen spänns i vissa fall ut och det ska verka finnas bebis i den. Bebisarna behöver välling och napp. Och tjejerna behöver vagn och skötbord, så som kan byta blöjor på dom. Och en säng där dom ska sova. Ebba vill ha ett till två barn och Linnea vill ha fyra. Precis som pappa. Det är så roligt att höra dom sitta och diskutera om dessa bebisar. Stora tjejer i liten kropp.

Published with Blogger-droid v1.6.6

Hinner inte...

...vara inne på datorn så mycket idag. Håller på att renovera färdigt vårt sovrum. Började före jul att slita ner vävtapeten. Men sen kom helgdagarna och projektet lades ner för ett tag framåt. Nu i och med att vi förhoppningsvis ska sälja detta huset, ser det bättre ut om alla rum är färdiga. Så nu var projekt renovera sovrum på tapeten igen. Haha! Fyndigt skrivet.
Så idag har jag slipat i stort sett alla väggar. Samt fodren runt fönster och dörrar. Evighets göra. Men det blir nog bra när det är färdigt. Sen måste en vägg bredspacklas. Det fick T ta på sig. Sen är det väl jag som åker på att slipa det också. Har tänkt att börja måla i början av nästa vecka. Lär väl inte hinna så mycket i helgen. Utan passar istället på när tjejerna är på dagis. Väggarna blir sandfärgade är det tänkt. Det borde funka för vem som helst nästan. Den färgen hade vi i sovrummet i det förra huset vi hyrde. Harmonisk färg, som neutral. 
Nu ska jag ta och svida om och försöka få bort det mesta av slipdammet på golven innan trollungarna kommer.

Ha en trevlig helg och en härlig fredagsmys kväll var ni än är i det avlånga landet. 

Kör försiktigt på vägarna.

Badrumsmonster

Sim ni vet drabbades även jag av ögoninflammation. För att göra proceduren lite mildare och kortare, provade jag en salva för detta ändamålet. Man ser inte så rolig ut. Och det känns klabbigare än klabbigast. Men tror faktiskt att det har hjälpt bra. Svårt att få till det så att salvan stannar i ögat och inte klabbar sig fast i alla ögonfransar. Men det funkade och då är jag nöjd.

Published with Blogger-droid v1.6.6

Blir så frustrerad

Varför ska det vara så svårt att få hjälp med att få ett handikapps anpassat hem. Ett hem där alla kan leva tillsammans på samma villkor. Ett hem där hjälpmedel får plats och där man kan använda dom utan att fastna i varandra pga att det är för trångt. Att kunna utvecklas till självständiga individer trots handikapp. Det borde vara en mänsklig rättighet. Men inte i detta hemmet. Kommunen vill inte betala för att bygga ut nödvändiga utrymmen, som får de handikappade, barn som vuxna att klara sig själva/bli självständiga. Nä, för då tar kommunen hänsyn till vart på kartan huset ligger och om huset var inköpt efter handikappet uppkom. Och sen dessutom det viktigaste av det hela, om man frågat kommunen om lov om man får köpa det tilltänkta huset. Ska man behöva be om lov för att få köpa hus. Möjligtvis från banken. Men då betalar man ju ändå för sig. För har man valt ett bra hus där rätt antal rum på rätt våning, så får man ingen hjälp. För ni frågade inte om lov. Och hur ska man dessutom veta hur stor behoven blir när barnen är bebisar när huset köpts. Trodde man oavsett historia satte den/dom handikappade i första rummet. Men här är det istället principen och paragrafer som är det viktigaste. Inte livskvaliten, som jag trodde. Vad är det för värld vi lever i. Jag tänker kämpa vidare för mina barn för att dom ska få leva som vilka som. Liksom alla andra med någon form av handikapp. Fysiskt som psykiskt.

Published with Blogger-droid v1.6.6

Tänkvärt

Se på dig själv, som du ser på andra.

Published with Blogger-droid v1.6.6

Okej!

Då var det min tur att få ögoninflammation. Har väl varit slarvig efter jag tvättat tjejernas ögon. Ser just nu bra på ena. Men mestadels suddigt på andra. Ont som sjutton gör det också. Men tror att jag överlever detta också.

I morgon ska Ebba och Linnea bada i rehabassängen. Kul att båda tjejerna får möjlighet att bada. Bad är den bästa träningen för dom. Därför bör den prioriteras.
I morgon ska Nässjö simhall få sig en känga. Badhuset är totalt oanpassat för handikappade. Förstår inte varför regeringen hellre prioriterar en ny bandyhall, än bygger ett nytt badhus. Det befintliga läcker och är riktigt ofräscht. Dessutom måste man passera två trappor för att komma till barn bassängen. Värdelöst!

Published with Blogger-droid v1.6.6

Min udda katt

Russin har alltid varit en udda katt. Men detta tar nog priset. 

Hur skönt kan detta vara? Han tycker nog det i alla fall.

Published with Blogger-droid v1.6.6

Idag är jag glad för...

• Att saker och ting börjar klarna.
• Att tjejerna mår bra.
• Att jag har tak över huvudet
• Att jag kan erbjuda mina barn trygghet och närhet.
• Att jag är den jag är och inte någon annan.

Nu så!

Nu börjar säcken dra ihop sig. Saker och ting börjar lösa sig. Besked kommer. Positiva besked. Sånna vi väntat länge på. Nu är det bara ett par steg kvar, sen är vi förhoppningsvis i mål. Måste hejda förhoppningarna en aning. Gör det så mycket vi kan. Men det är svårt. Vilken dröm det skulle kunna bli. Men än är vi inte riktigt där. Längtar och väntar på att allt ska bli klart.

Published with Blogger-droid v1.6.6

Kanske...

... dags att stryka och byta gardinerna. Har förträngt det länge nog. Tur att man inte har så juliga julgardiner nu för tiden.

Läsa böcker

Jag brukar periodvis läsa böcker. När jag kommer över en bra bok, blir det att jag sträck läser den tills den tar slut. Andra böcker går mer segt. Brukar inte prioritera att sätta mig och läsa några kapitel. Men nu har jag hittat en bra lösning för mig. Storytel på nätet. Där kan man välja två olika prenumerationer, beroende på hur mycket man läser. Sen är det bara att söka efter böcker eller författare. Har redan börjat läsa en bok. Och har klickat fram en lista med böcker jag har tänkt att läsa sen. Spännande! Kan verkligen rekommendera storytel. För er som inte har ro att sitta och läsa. Nu kan man göra annat samtidigt. Nu har jag en telefon också som gör att jag kan lyssna via den också. Ett plus i kanten. Lyssna när man är ute och går med hundarna, slänger i tvätt i maskinen och div. annat. Alltså behöver jag inte sitta stationerad framför datorn hela tiden. Nu kan jag läsa böcker lättare och framförallt ta mig tid för det med gott samvete. 

Shopping

Idag tog vi en tripp till Jönköping. IKEA var önskemålet först och främst från maken. Klart att man inte bangar då. Kul att han kommer med roliga idéer. Att åka och titta på traktorer och andra maskiner är inte såååå skoj. Hem kom vi med allehanda prylar. Krukor, doftljus, glödlampor (som vanligt), pryttlar till köket. Och en del annat. Något jag siktat efter är ett serveringsfat. Ett enkelt och snyggt. Det räcker bra för mig. Dagen till ära fick frukten pryda faten.
Gick även runt i andra butiker. Hittade tights och snygga t-shirts till tjejerna.
Satt och beskådade folk på parkeringen medan vi åt lunch. Ja, vad säger man. Djungelns lag råder tydligen där.

Published with Blogger-droid v1.6.6

Sömntuta

Ebba fisen sover redan. Hon somnade medan vi tittade på barnprogram. Hon lär ju inte somna så tidigt ikväll, om hon fortsätter sova ett tag till. Skönt ser det ut att vara i alla fall. Gosbollen!

Har lyssnat på snuttar av bidragen som tävlar ikväll i årets första deltävling i melodifestivalen. Det jag hört är inte lovande. Men vad vet jag. Smaken är som baken. Men man undrar ju om Sverige verkligen vill vinna eurovision. Lyssna ikväll tänker jag göra, för det är tradition.

Published with Blogger-droid v1.6.6

Igår...

... fick vi nog till hela kostcirkeln. För pizza och godis m dricka räcker väl för att täcka upp allt. En tripp till affären för storhandling. Sen till hemmakväll för att hyra film och det blev en stor påse godis också. I all hast bestämde vi oss för pizza istället för att laga mat. Tittade på Oliver och gänget m tjejerna. När dom lagt sig, började vi titta på grown ups. En rolig film där man får skratta mycket. Rekommenderas varmt. Fick en stund vid datorn efter att samtliga gått och lagt sig. Energi tankning!
En härlig fredag som passerat och en härlig fortsättning på lördagen ska vi ha nu. På återseende!

Published with Blogger-droid v1.6.6

Enchiladas

Igår gjorde jag enchiladas till middag. Hittade receptet på arla kökets app i telefonen. Det första jag tänkte på när jag valde receptet var att det var få ingredienser och att det skulle ta kort tid att laga det. Inget avancerat med andra ord. Det är lite sting på köttfärsen, så därför tänker jag ändra om receptet lite till nästa gång jag ska laga det. Båda tjejerna tyckte det var lite för starkt och har man lite magproblem kan det vara läge att göra den lite mildare.

Bilden är lånad från arla köket

Ingredienser  4 port

400g nötfärs

margarin

salt och svartpeppar

4 dl arla köket créme fraiche paprika & chili 

(nästa gång kommer jag ta hälften paprika, chili och naturell)

8 medelstora tortillabröd

4 dl riven ost för gratäng

Sätt ugnen på grill. Bryn färsen i margarinet i en stekpanna. Salta och peppra. Rör i 2 dl crème fraiche och låt det koka i 1 minut. Bred ut röran på bröden och lägg i en ugnssäker form. Strö över den rivna osten. Ställ in i övre delen på ugnen i 2-3 minuter.

Servera med resten av crème fraichen, lökringar och sallad. 

Mycket gott och ett enkelt recept för en fredagsmys kväll. 

Lycklig

Är så glad över de val jag har gjort i livet. Men vissa saker rår man heller inte på. Vissa saker kan man tyvärr inte välja. Inte alltid heller vilka man måste ha kontakt med. 
Mycket hände när jag lämnade Västervik. Staden och vännerna som jag ofta längtar tillbaka till. Någon gång kanske man flyttar tillbaka. Vem vet. Fick lära känna flera nya små och stora individer sen. Och så föddes trollungarna. Då jag fick helt enkelt lära mig att vistas på sjukhus. Det är inte alltid otäckt att gå till läkare. Fick lära känna två helt fantastiska busfrön, som har lärt mig mycket. Och har bidragit till den jag är idag. Absolut inget jag ångrar. Klart dom flesta/alla vill få friska barn. Men dessa två tjejer har lärt mig att perfektionism inte är det minsta nödvändigt. Man kan vara lycklig ändå. Jag är lycklig fast dom har ett handikapp. Jag är lycklig för att jag får tillbringa massor tid med dom. Jag är lycklig för att vi valde att skapa dessa underverk. Jag är lycklig för att just dessa två tjejer är mina barn, som jag har blivit tilldelad. 
Jag är glad för att jag har valt att ta vissa risker som jag inte trodde jag vågade ta. 

Jag älskar min lilla och stora familj bara så ni vet. Ni är bäst.

Kvällsnöje

Håller på med ett projekt till Linnea. Ebbas är redan klar. Här suttit i några timmar redan och börjar få lite ont på insidan av tummen. Men rätt så skoj ändå. Det ska bli ett gosedjur. Använder mig av något som heter Quick knit. Det tråkiga är att det inte finns så många mönster än. Inte som jag här hittat i alla fall. Håller nu på med kroppen/huvudet. Den segaste delen. När kaninen är klar, tänker jag göra ett uppehåll med Quick Knit, för jag känner inte så mycket inspiration att hålla på med det. Sen blir det annat kul handarbete.

Published with Blogger-droid v1.6.6

sjuklingen...

... är nu mer väldigt pigg. Hon vill göra grejer hela tiden. Just nu målar hon m vattenfärger. Syster yster har haft det roligt på dagis. I morgon blir det nog samma visa. Vet inte hur länge man måste vara kladdfri innan man får gå till dagis igen. Får väl googla på det.
Till middag idag, här jag tänkt laga enchiladas. Snabbt enkelt och gott. Hittade receptet på arla köket.

Published with Blogger-droid v1.6.6

Sjukling

Märkte att Linnea var lite kladdig längst in på ögat idag när hon kom från dagis. Tänkte att det kanske berodde på blåsten. Men kladdet kom tillbaka. Hon vaknade för en stund sen och var kladdig på varenda liten ögonfrans. För att slippa att springa fram och tillbaka mellan sovrummet och tjejernas rum i natt, valde jag att flytta över henne till oss. Hon har sovit oroligt sen tjejerna gick och la sig. Så då får man sova något bättre när hon ligger hos oss. I morgon får hon vara hemma. Skulle tippa på att hon blir hemma hela veckan. Ögoninflammation tar ett tag innan det försvinner. Har vi ännu mer otur, får Ebba det också snart. Inte för att det gör mig speciellt mycket. Vi får hitta på något roligt hemma istället. Kvalitetstid med älsklingarna. 

Redan...

... onsdag. Denna veckan har sprungit iväg extra fort känns det som. Längtar till helgen. Vi ska inte göra något speciellt. Utan bara vara. Det funkar i allra högsta grad för mig. Älskar att inte ha någonting att passa. Inga läkarbesök som man behöver åka till. Få vara bara hemma och gå och drälla. Kanske åka iväg en sväng på dan. Men då har jag valt det själv. Inte något sjukhus. Tycker förvisso att det är väldigt bra att det är mycket kontroller, dels vänjer sig tjejerna och dels vet jag att vi inte trillar mellan fingrarna i sjukvården. Glöms bort med andra ord. 


Igår fick vi brev från ögonmottagningen att vi inte behövde gå dit mer eftersom allt har sett bra ut alla gånger vi har varit där. Så nu blir det vanliga kontroller. Som på BVC och i skolan sen framöver. Det känns bra att allt ser bra ut. Då dröjer det nog innan dom behöver glasögon. Lite trist också är det. För Ebba och Linnea har aldrig tyckt att det har varit otäckt att undersöka ögonen. Så därför försvinner nu en av dom bra grejerna vi måste göra. Tjejerna tycker att medicineringen är otäck. Har nu kommit på varför. Dom hinner se nålen innan den sätts i i porten. Så det måste vi arbeta mer på, så dom inte hinner se den. Tandläkarbesöken är också otäcka. Alla verktyg som ska användas i munnen. Och pensla tänderna är ingen höjdare heller. Inte heller att plasta dom funkar speciellt bra. Fast det är lite olika från gång till gång. Vet inte om jag ska prata om det innan eller bara låta bli. Ibland funkar det ena och ibland funkar det andra.
I morgon är det tandläkarbesök på schemat för Linnea. Vi får hoppas att det går bra. Lite tur är det att Linnea har bättre tänder än Ebba. Linneas går inte sönder lika lätt. Vilket betyder att det inte behöver åtgärdas lika mycket varje gång. Sen tror jag också att mycket av rädslan beror på tandläkaren. Vår vill alltid göra allt så perfekt. Klagar att hon inte ser eller kommer åt där hon vill. Tjejerna brukar sitta i famnen i stolen. Vilket då genererar i att tandläkaren inte kan göra ett perfekt jobb. Däremot ger det trygghet till tjejerna att få sitta hos oss. Dom är inte redo för att ligga i stolen själva än. Vilket är viktigast? Jag personligen tycker att man ska först och främst skapa ett förstroende mellan tandläkare och barn, så barnet känner sig tryggt. Sen leka fram olika saker. Vår tandläkare sjunger endast. Och för tjejerna hjälper inte det. Dom bryr sig inte.
Tänker ta upp detta i morgon när vi ska dit. Och så fort barnen inte vill samarbeta, börjar personalen prata om lugnande. Och det är inte bara inom tandvården det existerar. Är det ett bra alternativ med lugnande? Nej, tack säger jag. Varför? Är det inte bättre att få barnet att känna sig trygg med vad den ska göra? Det tycker jag. Lugnande löser ju inte problemen på lång sikt. Bara tillfälligt. Förstår inte heller varför läkare m.fl. blir sura och nästan arga på barnet när det inte gör som dom vill. Tycker inte dom har någon rätt till det. Samarbete skulle kanske funka bättre. Prata med barnet. Som när vi var hos en öronläkare för ett tag sen. Så sa han till mig att jag skulle låsa fast en av tjejernas händer. Det förstod ju hon och trodde så klart att det skulle bli otäckt. Vilket det ju så klart inte var. Tycker läkare m.fl. skulle behöva gå och lära sig pedagogik. Måste säga att det är under all kritik. Och vissa av personalen jobbar bara med barn hela tiden. Ris till er som inte vet hur man ska hantera barn som är oroliga och rädda.

För 4 år sen

För exakt fyra år sen var vi på sjukhuset i Motala på ultraljud. Jag var då i v.19. Vet att jag vår rätt nervös. När vi gick från bilen till ingången, sa jag till maken att det skulle inte förvåna mig om något vår fel. Kände det liksom på mig. Det var en ganska märklig kvinna som gjorde ultraljudet på mig. För det första berättade hon inte att det vår tvillingar. Utan vi fick fråga henne om det var tvillingarnas huvuden vi såg. Vilken överraskning. Var väl inte helt oväntat dock. Det finns tvillingar på både min mammas och pappas sida. Samt i makens släkt. Sen tyckte kvinnan att hon inte kunde se någon skiljevägg mellan dom. Antingen kunde dom sitta ihop någonstans eller så låg dom i samma fostervatten blåsa. Kommer inte ihåg vad det heter. Men den ena tvillingen tar näring från den andra. Tur nog satt dom varken ihop eller låg i samma blåsa. Skiljeväggen var bara väldigt tunn. Sen kom nästa bakslag. När hon hade mätt benen och armarna visade det sig att dom vår kortare än normalt. Vi visste då inte vad det berodde på. Jag frågade henne vad det kunde vara. Minns att hon sa att att det kunde vara något syndrom. Vad då för jäkla syndrom ville jag skrika rätt ut. Detta var på en torsdag. Hon fick inget säga och ingen läkare fanns på plats. Fick en remiss på måndagen till Linköping. Åkte hem m förtvivlan inom mig. Behålla eller avsluta vår frågan. Grät från och till hela helgen.


Nu så här tre och ett halvt år senare ångrar jag mig verkligen inte. Linnea och Ebba är det bästa jag har.

Published with Blogger-droid v1.6.6

Rekord

Igår hade jag en väldans massa besökare på min blogg. Hela 126 stycken unika besökare har varit inne och läst på min blogg. Det känns riktigt kul att så många vill läsa om mitt liv. Ännu roligare känns det att jag inte bloggat så länge på den här sidan. 

Tack för att ni besöker min blogg och vill läsa. 

Välkomna tillbaka!