Bättre och bättre dag för dag...

Det är så skönt att känna att man mår bättre och bättre. Nu är jag bara snorig och fortfarande lite vinglig. Men klart mycket bättre än det har varit. Energin är klart bättre än den varit.
Just nu räcker energin bara till att ta hand om Ebba och Linnea. Det tar en hel del tid. På kvällen är jag rätt slut. Men idag har jag tänkt försöka ta hand om hemmet rejält. Får ta det viktigaste först. Kan ju bara hoppas att T tänker hjälpa till lite när han jobbat klart. Idag måste jag även åka och handla. Skojigt att julhandla när man har tjejerna med sig. Ska även fixa lite annat i stan. Det sista till julklapparna. Och hundmaten får jag inte glömma.
Det lär nog bli fullt ös här hemma idag.

Hur ska man hinna med

Idag finns det hur mycket som helst att göra. Men jag ska försöka hinna med så mycket jag kan. Borde åka in till stan och fixa det sista till julklapparna. Det är några små detaljer kvar. Men det får bli i eftermiddag. Nu ska jag ta tag i disken, sätta upp lite tomtar i fönstren i alla fall. Brukar inte ha så många tomtar framme. 

Sen blir det väl att plocka upp och damma. Usch! Vad jag inte gillar att städa, men det blir så bra när det är klart.

Men det är lite svårt att hinna med allt när tjejerna är hemma. 

Vid halv två idag ska jag och maken iväg en sväng. Så då får barnvakterna ta hand om tjejerna.

Nej tack!

Nej tack till maginfluensa. På dagiset där tjejerna går, var det ca 20 barn som skickades hem med kräksjukan. Så denna veckan får tjejerna helt enkelt vara hemma. Trots att jag pratade med en fröken idag och att denna sa att det inte var nya fall och de som har varit sjuka, kommit tillbaka och var friska. Så vill jag inte riskera att ligga och kräkas på julafton. Och dessutom skulle det förstöra jullovet. Denna veckan skulle dom ändå bara gått mån, tis och ons. Förvisso missar dom julfesten i morgon. Har ev. gått med på att titta in en sväng på onsdag och hämta hem lite extra kläder. Men tänker fråga om någon är magsjuk på dagiset först. På tjejernas avd. var det ingen som var sjuk i alla fall.

Kräkas är det värsta jag vet. När jag var yngre grät jag alltid när jag kräktes. Tur för mig att jag inte kräktes en enda gång när jag var gravid. Ebba är rätt lik mig i det avseendet. Hon brukar också gråta och få panik när hon mår illa och känner av att hon ska kräkas.

Usch, vilket trist inlägg det här blev. Men är i alla fall glad över att ha sluppit undan det än så länge.

Jul feeling och läkarbesök

Idag har jag en jäkla massa att göra. Tvätta ifatt. Tvättstugan ser ut som kriget dragit fram där. Dessutom har jag en hel del att vika ifatt också. Har nästan struntat i allt vad tvätt heter nu en vecka. Vilket gör nu att jag har hur mycket som helst att fixa med nu.
Har även tänkt att börja slå in lite julklappar. Tänker inte göra som mamma, sitta kvällen innan och göra det.
Men det enda som saknas nu är, jul feelingen. Brukar inte har så mycket feeling innan jul. Men den brukar komma på julafton i alla fall. Men jag skulle vilja känna känslan innan. Den ökar ju förväntan på en härlig helg med släktingar och härlig stämning. 

Igår var jag, maken, Ebba och Linnea i Jönköping en sväng för att tjejerna skulle till ögon för att testa synen. Det görs varje år. 
Båda tjejerna var duktiga och svarade på vad det var för bilder på väggen, peka på bamses nästa på en klistermärke på en pinne. Dom fick även titta i en apparat som skulle mäta deras syn. Båda hade lite brytningsfel. Men inte så pass mycket att dom behöver glasögon än. Nästa kontroll blir på bvc på 4-års kontrollen.
Efteråt åkte vi till A6 och gick i några affärer och åt lunch på MC D.

På väg tillbaka

Har mått ganska pissigt den senaste veckan. Om inte två veckor. Men igår kändes det som att det mesta släppte. Har känt mig skakig och matt i kroppen. Ont i nacken och ut i axlarna och skuldrerna. Har fått rekommenderat vitaminer och mineraler och mycket vatten. Och dubbel dos av vitaminer. Har antagligen gått och tagit av reserverna länge. Sen när jag dessutom började träna rätt mycket mer än jag gjort innan. Så var det väl droppen som fick bägaren att rinna över.
Men nu så är jag snart på väg tillbaka. Ska kämpa vidare och se till så jag blir pigg och glad igen. För att känna sig trött och hängig är faan inte skoj.

Robin Hood

Igår hade vi lite kvalitetstid, jag och maken. Vi hade hyrt filmer på ICA förra helgen. Sista Shrek filmen, Love Happens (Aaron Eckhart & Jennifer Aniston) och Robin Hood (Russell Crowe & Cate Blanchett). Shrek och Love Happens tittade vi på i helgen och igår tittade vi på i går kväll. Riktigt mysigt att sitta uppe och titta på film när barnen sover. Tyckte filmen var rätt bra. Lite förvirrande var det, eftersom denna versionen skiljer sig från dom andra Robin Hood filmerna jag har sett. Russell Crowe är en riktigt bra skådis som passar för den här typen av film. Har gör ju Gladiator filmen suveränt. Hade dock lite svårt att hålla mig vaken. Robin Hood filmen var 2½ timma lång. Men klart sevärd!

Love Happens är också en rejält bra film. Som också är sevärd. En till viss del sorglig film med happy ending. Så skönt det var att få gråta lite. 
Den filmen handlar om en man som har skrivit en självhjälpsbok om hur man övervinner sorg. Han är mitt uppe i framgången, när han träffar Eloise (Jennifer), en spontan florist. Han inser att han själv inte lever upp till bokens instruktioner. Plötsligt behöver han hjälp med att hjälpa sig själv. Se den! Den är riktigt bra.

Att göra lista

Idag har jag tänkt att vara lite duktig och göra lite nytta här hemma. Brukar förvisso göra nytta annars med. Men har varit lite slö den senaste tiden. Mest pga att jag har haft så j-a ont i nacken. Men idag har jag tänkt att få lite gjort här hemma. En hel del måsten tyvärr. Men även sånt som hör årstiden till. 

• Ta hand om den tråkiga disken
• Göra pepparkaksdeg
• Vika all trist tvätt som har stått och väntat länge på mig.
• Börja slå in lite julklappar
• Fixa present innan jag hämtar tjejerna

Lär inte hinna sitta så mycket vid datorn idag. Vilket är rätt skönt förvisso. För då kanske jag inte får så ont i huvudet. Försöker komma ihåg att dricka en hel del vatten på dagarna. Jag är skitdålig på det. Och har alltid varit det. Men nu ska det bli ändring på det.

Pepparkaksbak

Förra helgen bakade vi lite pepparkakor. Kanske lite tidigt. Men nu är det gjort och dom är uppätna med. Har tänkt att baka en omgång till tror jag. Men det är ganska smidigt att köpa en burk med pepparkakor också. Men det är tradition att baka lussekatter och pepparkakor.

Linnea bakar pepparkakor

 

Ebba gör pepparkakor

Dags...

... för nytt utseende här på bloggen. Det är ju inte höst längre, utan vinter. När vi var ute igår, passade jag på att ta lite nya kort på tjejerna till headern. Nytt utseende kommer inom kort.

Pulkaåkning

Idag på förmiddagen tog jag med mig tjejerna ut för att åka lite pulka nu när dom ändå var lediga från dagis. Vädret var tipptopp, 3 minusgrader och uppehåll. Vi var ute en stund och gick omkring här omkring. Syrran kom efter en stund och hjälpte till och dra på en av tjejerna. Lite halvt jobbigt att dra båda samtidigt. Kul hade vi, förutom dom två gånger som tjejerna välte med pulkan. Snö i ansiktet är ingen höjdare. Hoppas att vi kan ta oss till en riktigt pulkabacke i helgen eller någon helg framöver. 

Ebba och Linnea

Linnea

Ebba

Vid lunch åkte jag in en sväng på möte. Under tiden var Carro här hemma och passade tjejerna. Det är tur att jag har henne. För jag vet inte hur jag hade klarat det annars. Tack Carro för att du ställer upp! Mötet gick bra och ska dit igen på fredag.

I eftermiddags var svärfar här med sambo för att gratta maken. Nu är alla kalas avklarade. Trodde inte att man brukar fira i dagarna tre när man fyller. Men så är det när gästerna inte kan samma dag. Men kul hade vi. Tjejerna visar ju helt klart sin "rätta" sida när farfar och C är här. Tjejerna busar och tramsar och flamsar för fulla muggar. Båda somnade gott i alla fall. I morgon är det upp tidigt igen. Gillar verkligen inte tidiga morgnar. Och särskilt när man måste gå upp extra tidigt för att åka 1 mil till dagis. Är så less på det. Det blir ett jäkla åkande. Men, men...

Nu ska jag nog ta och gå och lägga mig och hoppas på att tjejerna sover hela natten utan avbrott. Förra natten var vi uppe tre gånger sammanlagt. Tror det är mycket drömmar hos Linnea. När hon vaknar och ropar på mig. Vaknar även Ebba. Inte så skoj. Men vad gör man, när dom delar rum. 

Kom och tänka på förut att vi skulle ha varit uppe i Stockholm nu. Tjejerna skulle ha varit på kontroll uppe på Astrid Lindgrens barnsjukhus i morgon och på onsdag. Men en bentäthets röntgen apparat hade gått sönder. Så resan blev framflyttad till mitten på januari.

Nähä! Natti natti på er alla där ute.

Helgen som varit

I helgen har vi haft kalas här hemma. Maken fyller 38 år idag. I fredags kväll var lillsyrran med familj och åt tacos med oss. Mumsigt! Tittade även på film tillsammans. Det fick bli Shrek´s sista film. Rätt okej. Men tycker nog att trean var bättre. 

I lördags kom lillsyrran och även stora syster med familjer hit. Mest var det för att ses. Men även för att fira maken. Vi bjöd på pasta och dundergod pastasås. Sen blev det cheescake och kladdkaka. Lillsyrran Carro hade även med sig henne och Olas kinect. En kamera till x-box 360. Strået vassare än wii. Mycket roligare spel än wii trots att det än så länge inte finns så många. Å träningsvärk fick man också. Vaknade i söndags morgon och hade världens träningsvärk i armarna och vaderna. Har aldrig haft träningsvärk av att spela wii. Ebba och Linnea kunde vara med och spela lite också. På sånna spel som man bara behövde använda armarna. Men Linnea var med och dansade lite också. En toppenkväll om jag får säga det själv. Dom lite äldre syskonbarnen blev eld och lågor och skulle hem och tjata på deras pappa om ett x-box och kinect till. Lycka till!

I söndags kom svärmor och hennes man hit en sväng på fika. Även Carro med fam. var här med. Carros sambo Ola är ju lillebror till min man Ted. Invecklat men kul.

Nu ska jag och barnen ta och äta lite frukost. Sen efter lunch blir det möte i stan för mig. Medan Carro är här och passar tjejerna. 

Det kommer att bli så bra...

...framtiden känns så ljus just nu. Allt kommer att bli så bra. Och jag känner att det kommer kanon bra. Kommer berätta mer om det längre fram när allt är spikat och klart. Men det kommer inte bara gynna mig, utan också tjejerna och en annan person också. Jag kommer inte att behöva dra hela lasset själv längre. Och bara det känns kanon.

Lycklig

Idag med posten kom det ett beslut som jag väntat länge på. Ett helt klart positivt beslut för oss. Som kommer att betyda mycket nu framöver för framförallt tjejerna. Men så klart för mig som assistent. Gött!

Nu tar jag helg och tänker bara gå omkring och le och njuta av denna delsegern i den stora kampen för tjejernas välbefinnande.

Nu ska jag ta och väcka tjejerna och sen ska vi baka lite. Det mår jag riktigt bra av. Så det passar ju bra att förhöja dagens härliga känsla.

Snart jullov

Snart tar vi jullov här hemma. Inte från jobb och dagis, men från läkarbesök. Vi har tre läkarbesök kvar innan jul. Linnea ska till tandläkaren nästa vecka. Sen är det även medicinering för båda. Och det sista innan jul är ögonläkaren. Det känns som vi inte har gjort annat än varit hos läkare varje vecka hela november och nu i december.

I måndags var vi hos audionomen för att testa barnens hörsel. Eftersom hösten består mest av att vara förkyld. Så gick så klart hörseltestet åt skogen. Ingen av tjejerna hörde dom låga ljuden. Och troligtvis beror det på vätska i mellanörat. Så klart blir man orolig att Ebba och Linnea ska ha nedsatt hörsel. Ungefär hälften av barnen med medfödd benskörhet får nedsatt hörsel. Detta beror på microbrott i örat som gör att hörseln blir nedsatt. Men litar på audionomen som sa att jag inte behövde vara orolig för hon trodde att båda tjejerna hade bra grundhörsel. Men eftersom resultatet inte blev så bra i måndags, ska vi tillbaka om tre månader för att göra ett nytt test med förhoppning om att det kommer att gå bättre.

I tisdags var jag och tjejerna på Ortoped tekniska för att diskutera om Ebba behöver skenor för att hjälpa henne att stå. Dom ska avlasta henne lite. Tror även att dom kommer att få henne att känna sig lite säkrare i sitt stående. Det blir ju en hel del att koncentrera sig på när man ska stå. Fötterna, underbenen, lårbenen, höften och så klart överkroppen med. Hennes skenor ska hon ha i inneskorna när hon ståtränar och går med rullatorn. Tror det kommer att bli kanon. Hon fick välja vilket mönster dom ska ha. Hon valde lite rosaaktiga med fjärilar på. För att kunna göra skenor måste man först göra en gipsavgjutning. Så Ebba fick ha gips nästan ända upp till knäna. Men fördelen var att gipset skulle åka av innan vi åkte hem. Hon var jätteduktig hela tiden. Lyssnade och ställde frågor till M som vi var hos. Hon börjar bli en stor tjej nu.

Sen ska tjejerna få inlägg i skorna också. Så Linnea fick göra en gipsavgjutning av fotsulan. Hon ville inte alls till att börja med. Men sen gick det kanon. Ebba ska också få sulor. Men det fixar dom väl från gipsavgjutningen. Nya stabila inneskor ska dom få också. Sandaler som dom ska inne nu i vinter och vår och sen ute i sommar. Dom fick välja helt själva vilken färg dom ville ha. Det fanns väl sex olika att välja på. Båda valde blommiga. Jättesöta! Tyckte väl att dom kunde ha valt olika. Men blommiga skulle skorna vara.

Som belöning efter ortoped tekniska besöket fick tjejerna välja var sin sak på city gross. Dit åkte vi efter vi var klara. Först tog vi en korv till lunch. Båda tjejerna valde var sitt pussel. Dom har dom pusslat flitigt sen vi köpte dom. Det som gäller nu är trettio bitars.

Båda tjejerna uppförde sig riktigt bra hela dagen. Är så nöjd över att dom är så duktiga när vi är ute och gör saker. Antingen handlar eller är hos läkare av olika slag. Det kan inte vara lätt att alltid uppföra sig rätt när man är hos läkare och man är orolig och rädd för vad som ska göras. Men jag måste säga att jag är mäkta stolt över dom. För dom har genomgått så himla mycket sen dom var små. Och jag förundras över hur bra dom tar alla dessa läkarbesök.

ULLARED

Igår var jag och mannen i Ullared och shoppade loss. Bara jag och mannen. Tjejerna var hemma med fyra olika barnvakter. Dom avlöste varandra så att säga. Men allt rullade på bra här hemma fick jag rapport på, ett par gånger på dagen. Det kändes bra och betryggande. Har en så underbart bra syster som klarar ut det mesta. Henne kan man lita på.

Det blev kläder till alla, hygienartiklar så vi klarar oss läääänge och julklappar till alla. Ja, kanske inte till mig och mannen. Men till alla barnen som ska ges till. Denna gången blev det inte så mycket extra utöver det som verkligen skulle köpas. Men dyrt blev det. Men hade inte fått med oss så mycket grejer från något annat ställe som vi fick igår. Två fulla vagnar traskade vi ut med.

Mest glad över är jag för tjejernas nya vinterjackor med tillhörande termobyxor. Byxorna kan vi nog drömma om att dom kan ha i år. Men jackorna dom passade. Linnea ville inte ta av sig sin igår när hon skulle gå och lägga sig.

Så underbart det var också. Att bara få umgås med T. Utan några barn som pockar på uppmärksamhet. Det var länge sen vi åkte iväg utan barn. Och lugnt var det i varuhuset också. Alla gick omkring och strosade. Inget riv och slit och inte en massa vagnar som stod i vägen överallt. Förra gången vi åkte. Tror det var i höstas. Åkte vi dit på en fredag. Men hu vad mycket folk det var då. Efter ett par timmar var jag skit slut och så jäkla irriterad. Men igår var det precis lagom mycket.

Måste säga att Gekå´s har gjort ett bra jobb med fiket på tredje våningen. Så mysigt och lugnt. Vi satt där en stund och fikade och samlade energi. Sen var det bara på´t igen och leta julklappar. Och många bra hittade vi. Många som barnen hade önskat sig. Dock återstår det ett par julklappar som ska inhandlas på ett annat ställe. Men det tar vi sen.

Nu ska jag fortsätta att sätta upp adventsljusstakarna och stjärnorna. Har redan strukit gardinerna och hängt upp dom.

Hoppas bara att julfeelingen infinner sig snart. Och med den energin som kommer med på köpet.

Snö, snö och åter snö.

Här kommer det snö hela tiden. Och under natten har det snöat på rejält. Så i morse blev det inget dagis för tjejerna. Vi kom så pass långt att vi skulle backa ut och köra ut på vägen. Men då hände det som jag misstänkte skulle hända, med tanke på all jäkla snö som har kommit. Jo, jag körde fast. Innan jag ringde svågern satt kunde jag varken köra framåt eller backa bak. Skojigt! Efter en litens stunds väntan kom då svågern. Men det hjälpte föga. Stod bara och slirade och grävde ner mig i gruset. Fan, vad pissigt det är att ha en stor bil. Det är näst intill hopplöst att bli bogserad av andra bilar.

Så nu har vi istället en mysdag här hemma. Vi har tittat på en Tingeling film. Tjejerna tittade och jag satt emellan och stickade på Linneas kanin. Mysigt! Sen bar det ner till källaren för att tända i pannan och slänga i en maskin tvätt. Fick bära ner en i taget och sätta i vagnen där nere. Det gick hur bra som helst i början. Tills dom blev tjuriga på varandra och började nypas och dra i varandras armar. Som tur va, var jag klar då.

Nu ska vi käka lite klementin och fundera ut vad vi ska hitta på till lunch idag.

Uscha Buscha

Sitter här i soffan framför datorn och försöker vända in och ut på mig för att få till en bra komplettering till vårdbidraget. Det är så mycket som ska med och ingenting får glömmas. Allt som tjejerna inte klarar av ska ner på print. Det känns inte heller så kul, eftersom jag hela tiden försöker glädjas åt allt dom faktiskt klarar av. Men nu ska allt ner och dom ska så klart jämföras med en "frisk" 3½ åring. Det är ju så försäkringskassan gör när dom bedömmer vad som är avvikande från det normala. Och jag som jobbar hela tiden på att inte inte jämföra dom med andra. Men förvisso är det rätt bra terapi med. Att facea sanningen och ändå kunna glädjas åt dom för det dom faktiskt klarar av. Vilket är en del. Jag gläds oerhört av Ebbas återhämtning nu när armen har slutat göra ont. Glädjen i hennes ögon och viljan att vilja lära sig igen.

Ni skulle ha sett glädjen i Ebbas ögon när sjukgymnasten kom hem igår med hennes alldeles nya egna rullator. Tror det höjde hennes självförtroende något enormt. Nu ska bara energin stanna kvar så hon vill lära sig gå ordentligt med den. Har märkt på henne att hon jämför sig väldigt mycket med Linnea. Jag kan inte, bara Linnea har dagispersonalen sagt att hon har sagt till dom. Sånt gör ont i hjärtat på en. Igår när hon hade gått en liten sträcka med rullatorn. Sa jag till henne att hon var jätteduktig. Då svarar hon med att nej, jag är inte duktig. Trodde inte en 3½ åring kunde ha så dåligt självförtroende redan. Men jag tänker påminna henne varje dag, flera gånger om dagen att hon är en duktig tjej. Det gör så ont i hjärtat av att höra henne säga så om sig själv. En så liten tjej borde lyssna på sina föräldrar och lita på det dom säger. Så detta kommer att bli mitt största mission att få henne att tro på sig själv. Att oavsett vad hon klarar så är hon duktig.

Stegräknaren och jag

Har hittat en så bra sida på nätet för mig som alltid har stegräknaren på mig. Men det finns ju en hel del aktiviteter där man inte kan använda den. Som t.ex. när man cyklar eller simmar el. dyl. Har räknat steg rätt länge nu och så klart har ju målet att komma upp i 10000 steg om dagen varit aktuellt nästan från början. I vår ägo har vi en motionscykel som bara har stått uppe på kontoret den senaste tiden. Den är väl kanske 4 år gammal bara. Har inte velat cykla på den eftersom jag hela tiden har tänkt att den motionen syns ju inte på stegräknaren. Lite konstigt tänk, jag vet.

Men tack vare min snälla syrra som tipsade mig om en SIDA där man kan välja aktivitet och tid, och sen omvandlar den aktiviteten till steg. Fiffigt va?! Så nu varierar jag min dagliga träning mellan gåbandet och motionscykeln. Känns kul att kunna variera lite. Blir lite lätt enformigt annars. På förmiddagen har det oftast blivit gåbandet och på kvällen när tjejerna har lagt sig, går jag upp och sätter mig och cyklar. Skönt att få rensa huvudet lite i sin ensamhet. Både motion och meditation på samma gång.

Börjar tycka det är riktigt kul att motionera nu. Har aldrig varit någon hurtigbulle innan. Men nu är jag taggad och tycker faktiskt det kan vara lite "skönt" att träna. Det blir ju bara kontitionsträning. Men får väl försöka komma igång med styrka också framöver.

Är glad att jag har stegräknaren, den får mig att hålla igång och bli mer och mer motiverad att röra på mig och leva ett sundare liv. Men måste fortfarande ta tag i godisovanan. Försöker hålla mig till helgen, så mycket jag kan. Om jag kunde ha samma disiplin när det gäller godiset som jag har till träningen nu, skulle det vara perfekt.

Är det någon som känner igen sig?

Ebba och Linnea hos tandläkaren

Vi går ju rätt flitigt hos tandläkaren eftersom har riktigt dåliga tänder. Inte så att det blir hål i dom. Utan dom går helt enkelt sönder, när dom biter i något hårt. Som klubba tex. Nu har vi inte varit hos tandläkaren sen i juli pga att vi har varit sjuka 2 ggr och tandläkaren avbokat en gång. Ebba följde med Ted in. Ingen var vidare sugen på att gå in överhuvudtaget. Ebba låg på en "prinsessmadrass" på tandläkarstolen och höll sin pappa i handen medan tandläkaren plastade 3 tänder. Det är nog samma 3 tänder som kommer att dras ut i början på nästa år. Det är båda framtänderna och en tand längre bak i munnen. En jättemodig tjej var hon som låg så stilla och lät tandläkaren dona i munnen på henne. Hon hade bara frågat några gånger om dom var färdiga snart.

Linnea var inte alls lika sugen på att samarbeta igår som Ebba.  Hon hade bestämt sig redan ute i väntrummet att hon minsann inte ville gå till tandläkaren. Men hon låg i alla fall på "prinsessmadrassen" och fick titta på sina tänder i spegeln en stund medan tandläkaren tittade i munnen med spegeln. Men sen ballade hon ur. Allting blev fel. Så vi fick gå därifrån utan att ha plastat en enda tand. Inte ens pensla tänderna gick att genomföra. Det var helt klart ett stort steg bakåt. Men det är bara att ta nya dag och försöka hitta en lösning på problemet. Tror att det skulle gå bättre om Linnea satt i mitt knä igen, som hon gjort förut. Hon var inte helt bekväm och trygg på madrassen. Så nästa gång ska hon först ligga på madrassen och sen få sitta i mitt knä medan tandläkaren plastar. Troligtvis blir det i omvänd ordning för att hon inte ska jaga upp sig så fort hon kommer in till tandläkaren. Höjdpunkten är ju så klart att få välja något i lådan. Igår valde dom varsin ring (som tappas eller försvinner efter bara en liten stund) och Linnea valde även ett suddgummi.

Men nu är det bara att ladda om iför tandläkarbesöket 8:e dec.

Ebbas stora dag

Ska ta och röja upp här hemma idag. Det gamla vanliga. För idag får vi ett speciellt besök. Det här är en dag som Ebba har väntat på länge. Sjukgymnasten kommer med hennes rullator idag. Hon blev så glad i morse när jag berättade det för henne.

Tror hon känner sig stor och duktig. Sen ska vi även kolla över lite andra saker. Ebbas stående vid ståbordet. Tycker hon står lite illa. Antingen är den felinställd. Eller så behöver hon ett par skenor som avlastar, så hon kan stå med raka ben vid ståbordet. Som det är nu, står hon med lätt böjda knän. Tycker inte det verkar speciellt bra. Så det ska vi kolla över. Sen ska jag också ta upp det här med Ebbas dåliga balans. Att ha dålig balans är rätt vanligt när man har OI. För jag tror att det är därför hon gärna inte vill stå upp eller använda benen. Tror hon blir rädd och osäker när hon ska stå. Så där kanske det blir balansövningar och stå och gå övningar om vartannat nu framöver. Sen ska vi även till ortopedtekniska i Jönköping och fixa hålfotsinlägg. För Ebbas del kanske det hjälper till en del med balansen när hon står och så småningom ska gå. Ska även diskutera om hurvida skenor behövs. I så fall ska det göras en gipsavgjutning av hennes ben. Så jag hoppas att sjukgymnasten kommer på några bra lösningar på problemen. Ebba verkar vara på gång nu igen i alla fall.

Det tråkiga är att det är ganska svårt att få tag på en del personer på HAB emellanåt. Dom har en halvtimmes telefontid på morgonen. Men det är bara att tala in och hoppas på att dom hör meddelandet innan besöket. Som idag ringde jag angående om det fanns någon form av balanskudde eller dyl hon kunde ta med sig. Skulle vara kanon om vi kunde sätta igång med balansträningen direkt om det nu är det som är problemet.

När rullatorn beställdes hade Ebba en önskan om att den skulle vara orange. Men tyvärr görs bara den modellen i blålila. Vilket nerderlag det blev. Hon ville inte ha en likadan som Linnea. Får fundera på hur vi ska lösa det. Vi ska i alla fall göra dom personliga. Vagnens nummerplåtar kanske.

Dagen hittills

Idag är tjejerna hemma från dagis. Ebba var riktigt slemmig i halsen i morse. Så pass att hon kräktes. Inte så skojigt. Hon vaknade riktigt tidigt, så tänkte att då får dom vara hemma och slappa idag. Tjejerna har hittills klippt i kataloger. Rejält dessutom. Vet inte hur många gånger jag har sopat under bordet. Nu sitter dom vid vardagsrumsbordet och äter klementiner och tittar på Bullerbyn. Favoritfilmen big time hos tjejerna. En annan faborit (som tjejerna säger) är Lotta på bråkmakargatan.

Själv har jag plockat in vikt tvätt, fixat och donat. Servat tjejerna och gått 30 min på gåbandet. Rejält svettigt var det. Men man blir faktiskt mycket piggare efteråt.

Ska nu gå och fixa lite lunch till mig och tjejerna. Ska bli gott. Börjar bli lite hungrig nu efter motionspasset. Måste dricka lite vätska också. Snurrar lite i kolan.

Jag vill, jag vill

Är så sugen på att börja med julbaket. Lussekatter och pepparkakor. Och så klart julgodiset. Men tror att julgodiset får nog vänta tills det har blivit december i alla fall. I helgen blir det nog till att baka lussekatter. Det går ju att frysa in dom.

Glögga har vi redan börjat med. Mysigt!

Börjar längta rejält efter julen nu. Den härliga stämningen och allt socialt umgänge man får. Det blir ju lite ensamt att sitta här hemma om dagarna när tjejerna är på dagis. Lite trist är det att inte ha några direkta vänner här. Men förhoppningsvis blir det kanske ändring på det när/om tjejerna börjar på dagis här i Fredriksdal.

Nu ska jag gå och mysa lite med tjejerna. På återseende.