Skulle vara på sjukan vid halv nio. Ganska nervös var jag. Visste ju inte till 100% vad som skulle hända. Att jag skulle operera bort sköldkörteln visste jag ju så klart. Men vägen fram till det var klart. Och efteråt. Man vet ju inte hur man mår när man vaknar upp. Många tårar föll för minsta lilla. Men på något sätt var det skönt att få gråta lite. Väntan var lång i slussen innan samtalet från op kom att det var dags att åka ner. Då var jag riktigt nervös. Hade en sjuksköterskestudent m mig som skulle vara med på min operation. Så hon satt hos mig innan jag fick traska in till sövningsrummet. Var lugn och samlad hela tiden. Förvånandsvärt för en sån ny obehaglig situation. Det kom några tårar medan jag andades i masken. Men det jag inte behövde just då, var att dom inte kunde sätta nål på mig. Tyckte dom stack här och var. Har ett rejält stort blåmärke i ena armväcket där en ådra sprack. Det blev ytterligare ett par stick på olika ställen efter det. Fick till slut första sprutan av två tror jag. Vet att någon sa god natt. Var vaken en väldigt kort stund efter det. Var nere på uppvaket i tre timmar. Var väl vaken någon timma där nere. Kommer ihåg att den första känslan var att det gjorde ont att svälja och att det stramade på halsen. Men det gjorde inte så ont. Var ganska pigg när jag kom upp på rummet. Ringde till älsklingen först. Whiskeyröst var bara förnamnet. Sen ringde jag syrran. Lilltösen skulle sova där mellan onsd och tors. Det hade hon pratat mycket om. Stolt och stor tjej! Tyckte det stramade mer än det gjorde ont. Obekvämt var bara förnamnet. Lite yr var man väl när man var uppe och gick. Bytte om lite. Alltid skönt att ha egna kläder. Sörplade söppe och drack en del saft och vatten. Hade en mycket trevlig rumskompis. Näst intill jämnårig med. Det gjorde vistelsen mycket roligare. Båda händerna "somnade" på mig på kvällen. Eftersom man kan få något som kallas kalkkramper efter giftstruma op, togs det kalkprover på mig. Värdena var på väg upp sa dom. Togs även ett nytt i tidigt morse. Då låg det bättre. I nederkant av godkänt. Kirurgen trodde inte att domnaden hade med kalket att göra. Men jag ska äta extra mejeriprodukter för att undvika att få stickningar i fingrar, runt munnen eller i tårna. I morse efter frukosten och omplåstring och rond, fick jag åka hem. Det var skönt. Kände mig så pigg att jag orkade följa med och hämta Ebba på dagis. Då kände jag mig frisk. Nu ska jag ta igen mig lite, det är en dag i morgon också.
Published with Blogger-droid v1.6.8
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar