... ett litet samtal kan göra. Nyss ringde en kvinna från kirurgen i Eksjö. Hade tänkt ringa dom idag. Men dom hann före. Fick möjlighet att fråga alla frågor jag har gått och funderat på den senaste veckan. Och nu känner jag mig både trygg och lugn. Lite spännande är det allt och på något sätt ser jag fram emot att bli en erfarenhet rikare. Vad skönt det var att få möjlighet att få prata om hur jag känner och vad jag oroar mig för. Och just nu oroar jag mig inte för något. Men nervös lär jag säkert vara när jag är på väg till sjukhuset. Hujedamig! Ser fram emot när operationen är gjord. Och ser fram emot skillnaden i måendet som kommer. Och framförallt lägga det här bakom mig sen. Mediciner äter jag redan varje dag. Och kommer få göra det resten av livet. Men det gör mig inget. Är så van nu. Och efter operationen kan jag plocka bort en av medicinerna. Den som stänger av körteln så den inte bildar några hormoner. Sen har jag ju ingen körtel kvar. Kan behöva äta D-vitamin varje dag sen. Men det vet jag först efter att operationen är gjord.
Nu måste jag sätta fart med disken och tvätten. Ligger lite efter nere i tvättstugan. Tvättar men orkar inte vika.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar